Jämställd skogsnäring skapar tillväxt

Skogsindustrin är en av Sveriges mest ojämställda näringar. I projektet Inkluderande tillväxt i skogssektorn genom innovativ samverkan går näringsliv, akademi och samhälle samman för att bryta gamla mönster.

– Skogen är en viktig regional drivkraft i Norr- och Västerbotten. Men för att möta framtidens utmaningar måste den ta till vara hela befolkningens kompetens. Det säger Malin Lindberg, projektledare och biträdande professor i genus och teknik vid Luleå tekniska universitet.

Genom historien har skogsindustrin varit förknippad med hårt fysiskt, mansdominerat arbete. Trots att arbetsförutsättningarna förändrats genom högteknologi och allt fler mångfacetterade arbetsområden, kämpar skogssektorn med en ihållande mansdominans.

– Traditionella normer kopplade till genus, etnicitet och klass präglar fortfarande näringens arbetsplatser och organisationskulturer, säger Malin Lindberg. Samtidigt kräver branschens kompetensförsörjning och tillväxt att rekryteringsbasen vidgas.

Särskilt de små och medelstora skogsföretagen har ett uttalat behov av att utveckla och implementera nytänkande arbetssätt för jämställdhet och jämlikhet. Under senare år har det skett en mobilisering bland de centrala aktörerna för att öka kunskapen om sektorns segregerande och hierarkiska mönster.

– Med nytänkande kopplingar mellan de olika aktörerna kan företagen skapa nya affärsmöjligheter och ökad innovationskraft, säger Malin Lindberg. Fokus i projektet ligger på samverkan. Individers, organisationers och samhällets utveckling behöver gå hand i hand.

Goda förankringar

Projektägaren Luleå tekniska universitet har sedan länge forskat på mansdominerade näringar. Forskningen visar att genusmönster kan förändras genom insatser som bygger på tidigare praktiska och teoretiska lärdomar och synkroniserade insatser av akademi, näringsliv och samhälle. Insatserna i projektet kommer att gälla inventering av befintliga arbetssätt, initiering av gemensam kunskaps- och metodutveckling, genomförande av pilotfall i skogsrelaterade företag samt vetenskaplig dokumentation och analys av metoderna.

Som pilotfall deltar Sveaskog, SCA Skog, Komatsu Forest och Indexator, med särskilt fokus på underleverantörer och entreprenörer – företag som ofta är alltför små för att själva kunna mobilisera tillräckligt med resurser och kompetens. Bland annat har workshops genomförts med företagens ledningsgrupper och personal för att identifiera nuvarande och potentiella arbetssätt.

Hållbar regional tillväxt

Förväntade resultat är att genusmönstren i de deltagande företagen har förändrats och att företagen har etablerade och vetenskapligt kvalitetssäkrade arbetssätt för kontinuerligt jämställdhetsarbete. Ett annat mål är att det ska finnas etablerade samarbeten mellan akademi, näringsliv och samhälle för att vidareutveckla metoder på området.

– De horisontella kriterierna präglar arbetssättet i projektet genom att metoder både för jämställdhet, jämlikhet och grön innovation fokuseras, säger Malin Lindberg. De maskulina normer som präglar skogssektorns arbetsplatser är ofta sammanvävda med normer om vithet, svenskhet och heterosexualitet, vilket får konsekvenser för såväl arbetsfördelning som arbetsvärdering. Genom så kallad normkritik – där de dominerande normerna synliggörs och utmanas – uppstår en kombination av kreativitet och innovation som även kan inspirera utvecklingen av ekologiskt hållbara lösningar.

Möjliga synergier

Redan i starten har projektet, tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), tagit fram Den öppna skogen, en forskningsantologi om att hitta nya vägar till en mer öppen och jämställd skogssektor. Bokens texter presenterar det praktiska jämställdhetsarbetet i ett nytt ljus och uppmuntrar till nyfikenhet på genusvetenskaplig forskning, dess processer, metoder, resultat och tillämpningar.

Projektets första uppstartsmöte i december 2015 visade på engagemang och stort intresse från deltagarna.

– Projekt ger alltid oväntade synergieffekter som kan sprida ringar på vattnet, konstaterar Malin Lindberg. När människor från olika organisationer och sektorer samlas kring ett gemensamt intresseområde brukar nya kontakter och samarbetsidéer skapas.

Text: Carina Roxström

Fakta Inkluderande tillväxt i skogssektorn genom innovativ samverkan.

Projektperiod: 1 september 2015 – 31 augusti 2017.

Projektägare: Luleå tekniska universitet.

Samverkanspartner: Sveriges lantbruksuniversitet (LTU) samt Klabböle konsult AB.

Primär målgrupp: Små och medelstora skogsbolag, skogstekniska företag och träbyggnadsföretag i Norr- och Västerbotten.

Kommuner som omfattas: Samtliga kommuner i Norr- och Västerbotten.

Horisontella kriterier: Jämställdhet samt Lika möjligheter och icke-diskriminering.

Finansiering:

  • Tillväxtverket: 1 788 190 SEK
  • Länsstyrelsen i Norrbotten 393 402 SEK
  • Region Västerbotten 393 402 SEK
  • LTU 579 510 SEK
  • SLU 201 350 SEK
  • Klabböle konsult 220 526 SEK

Fond: Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Program: Regionala strukturfondsprogrammet Övre Norrland