Ung i Gävleborg rustar unga som varken arbetar eller studerar för arbetsmarknaden

Socialfondsprojektet Ung i Gävleborg är en länsgemensam kraftsamling för att fånga upp och stärka unga kvinnor och män i åldern 15-24 år som varken arbetar eller studerar. Projektet hjälper unga att öka sina förutsättningar att närma sig arbetsmarknaden. Region Gävleborg driver projektet och samordnar länets kommuner i 10 delprojekt vilket möjliggör erfarenhetsutbyte och lärande mellan kommunerna under projekttiden.

Projektet är en del av Europeiska unionens sysselsättningsinitiativ för unga. Europeiska rådet enades den 8 februari 2013 om att inrätta ett sysselsättningsinitiativ för ungdomar, vilket innebär riktade satsningar ur en särskild budgetpost i EU-budgeten för alla regioner med en ungdomsarbetslöshet över 25 procent, baserat på statistik för 2012. Inom det svenska socialfondsprogrammet riktas stödet till tre regioner som vid mättillfället hade en ungdomsarbetslöshet över 25 procent: Sydsverige, Mellersta Norrland och Norra Mellansverige.

Ung i Gävleborg arbetar med uppsökande verksamhet, kartläggning, coachning, studie- och yrkesvägledning, utbildning, motivationsstärkande verksamhet, praktik- och lärlingsplatser samt med matchning. De medverkande ungdomarna stöttas att komma i utbildning, praktik, jobb eller egenföretagande och ska ges möjligheter till utbildnings- och yrkesval som bryter mönstren.

Unga som varken arbetar eller studerar
Målgruppen för insatserna är unga mellan 15-24 år som varken arbetar eller studerar. Tanken är att 1000 ungdomar ska få ta del av projektet.

- Eftersom stödet som kommer via det europeiska sysselsättningsinitiativet ska gå till direkta insatser för ungdomarna så handlar vårt arbete om att förstärka befintliga arbetsmarknadspolitiska insatser och beprövade metoder, snarare än att utveckla nya lösningar, säger Carolin Sundberg på Region Gävleborg.

En särskild vikt läggs vid att få unga som saknar fullständiga gymnasiebetyg att återuppta studier. Målgruppen unga som varken arbetar eller studerar är heterogen och det finns inte någon enskild mirakelmetod som fungerar för alla. Därför utgår Ung i Gävleborg från individen och börjar med att ta fram en individuell plan där deltagaren får vara delaktig och forma sin väg mot sysselsättning. Deltagares tidigare erfarenheter och förutsättningar utifrån kön, hälsa, social bakgrund och etnicitet ska vara grunden för formandet av aktiviteterna och projektet ska hjälpa till att bryta stereotypa tankemönster under processen.

Ett salutogent förhållningssätt
Projektet tillämpar ett salutogent förhållningssätt. Salutogenes, som betyder hälsobringande, myntades av den amerikansk-israeliska professorn Aaron Antonovsky och innebär att man lägger tonvikten på hälsobringande faktorer och friskfaktorer istället för på riskfaktorer. Antonovsky kopplade detta till begreppet KASAM, Känslan Av SAMmanhang, som vilar på de tre byggstenarna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet, och forskning som visar på ett klart samband mellan stark känsla av sammanhang, känslan av välbefinnande och god hälsa.

I linje med det jobbar Ung i Gävleborg med insatser som stärker individen genom bättre rutiner, stöd vid eventuella funktionshinder, bättre kunskap om sig själv och omgivande samhälle, kunskap om arbetsmarknaden och dess villkor samt motivation och verktyg att ta sig till nästa steg i sin utveckling mot arbete eller studier.

- I delprojektet i Söderhamn finns till exempel ett gemensamt hus som en träffpunkt där deltagarna träffas för träna på att vara sociala, att hålla tider, delta i verksamhet och ha regelbundna rutiner. I delprojekt Hudiksvall har ett fotoprojekt genomförts med och för deltagarna, där de fått beskriva sin situation med hjälp av kameran, som sedan har blivit en fotoutställning med tillhörande texter från deltagarna. Den typen av intresseprojekt har visat sig framgångsrika eftersom de har givit deltagarna en kick i rätt riktning. Utifrån någonting som man har intresse för har deltagarna kunnat bevisa för sig själva att de kan lära sig, utvecklas och klara av en uppgift. Fotoprojektet ledde till att 8 av 9 deltagare gick vidare till andra insatser och utbildningar, säger projektledaren Ingrid Lysell Smålänning.

Uppsökande verksamhet
Sveriges kommuner har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt, men som inte har fyllt 20 år och inte genomfört en gymnasieutbildning. Ansvaret innebär att kommunen löpande under året ska hålla sig informerad om hur kommunens ungdomar är sysselsatta och erbjuda lämpliga individuella åtgärder. Därför bedriver Ung i Gävleborg bland annat uppsökande verksamhet för att rekrytera ungdomar till projektets insatser. Det kan se olika ut i de olika kommunerna, men innebär allt från att projektpersonal ringer, skickar brev, e-postar eller åker hem till unga och knackar på där de bor. Projektpersonal söker sig också till platser där unga vistas, som fritidsgårdar och liknande samlingsplatser.

Resultaten så här långt tyder på att projektet har ett framgångsrikt arbetssätt. I oktober 2016 hade Ung i Gävleborg haft nästan 400 deltagare inskrivna i projektet. Enligt siffrorna från augusti 2016 hade 182 personer då lämnat projektet. Av dem hade 55 procent gått vidare till någon form av arbete eller studier. Vid starten av projektet var målet 30 procent.

Fotoutställning Ung i Gävleborg

I delprojekt Hudiksvall har ett fotoprojekt genomförts med och för deltagarna, där de fått beskriva sin situation med hjälp av kameran, som sedan har blivit en fotoutställning med tillhörande texter från deltagarna. Den typen av intresseprojekt har visat sig framgångsrika eftersom de har givit deltagarna en kick i rätt riktning.