Hur går det med jordbrukarstöden?

Drygt ett år har gått sedan stöden för perioden 2023–2027 öppnade. Vi har flera år kvar att jobba med stöden, men redan nu kan vi konstatera att vissa stöd behöver sökas av fler.

För alla stöd i den gemensamma jordbrukspolitiken finns detaljerade mål, till exempel om hur många som ska söka stöden. I höstas kunde Jordbruksverket konstatera att vissa stöd inte har sökts i den utsträckning vi hade planerat för. Vi ser att antalet ansökningar behöver öka för följande jordbrukarstöd:

• vårbearbetning för minskat kväveläckage
• mellangröda för kolinlagring
• fånggröda för minskat kväveläckage
• precisionsjordbruk – planering
• skyddszoner mot vattenområden och anpassade skyddszoner.

Begränsad kunskap om stöden, nya villkor och vädret kan ha påverkat söktrycket

Fjolårets ansökningar om stöd till vårbearbetning och mellangröda blev fler än förväntat i relation till målet. Men efter en ändring i den strategiska planen för jordbrukspolitiken är nu målet för antalet ansökningar högre, och det finns i stället en risk att målet blir svårt att nå. Stödet till fånggröda söktes av färre än väntat. De besvärliga väderförhållandena förra året gjorde det svårt att odla fång- och mellangrödor och det finns en risk att det påverkar intresset för stöden framöver.

Inte heller det nya stödet till precisionsjordbruk har sökts av så många som vi hade planerat, och en anledning kan vara just att alla lantbrukare ännu inte känner till det. Dessutom har vi fått signaler om att vissa lantbrukare saknar aktuell markkartering, vilket kan ha påverkat söktrycket.

Stöden till skyddszoner mot vattenområden är däremot inte nya. En förklaring till att lantbrukarna inte sökt stöd för så mycket areal som vi planerat kan vara att den tillåtna bredden på skyddszonen har minskat från 20 till 10 meter, vilket gör att den ansökta arealen minskat. En annan anledning kan vara att priset på spannmål har varit relativt bra för lantbrukare, som i stället då väljer att odla på så stor areal som möjligt. Ytterligare en möjlig orsak är att lantbrukare väljer att avstå från att odla vid kanterna utmed vattendrag och i stället anmäler dem som miljöytor utan produktion i sin ansökan för 2024. Miljöytorna är ett krav i grundvillkoren.

Stödet till anpassade skyddszoner söks inte heller i den grad vi planerat, trots att ersättningsnivåerna ökat. Många lantbrukare ser anpassade skyddszoner som ett odlingshinder inne i sina fält. Det verkar alltså få dem att avstå från att anlägga skyddszoner trots höjda ersättningar.

Information om stödens positiva aspekter en nyckel

En viktig del för att få fler att söka stöden är att höja kunskapen om dem. Emma Svensson på Jordbruksverket, som bland annat arbetar med att följa upp söktrycket för stöden, menar att det är viktigt att nå ut till lantbrukarna med information om stödens positiva aspekter:

– Vi strävar efter att få fler lantbrukare att se nyttan med stöden. Därför kommer vi jobba mer aktivt med kampanjer på webbplatsen, nyhetsbrev, artiklar och vara mer aktiva på sociala medier. Under tiden behöver vi ständigt utvärdera hur väl informationsinsatserna når fram.

Det är ju först när lantbrukare upplever fördelarna med stöden som vi kan ro i land vår jordbrukspolitik!