Artiklar
Artiklar från EU- fonderna och deras program
-
Internet + landsbygden = sant
Många företagare och andra på landsbygden ser fibernätet som en garant för en pålitlig Internetuppkoppling i framtiden. Bredbandsstödet är en pusselbit för att åstadkomma detta, visar utvärderingen av stödet.
-
Den framgångsrika uppfinnaren jobbar inte ensam
Ensam är inte stark – i alla fall om man ska gå dit ingen gått förut. När det gäller att ta fram nya innovationer inom jordbruk, trädgård och rennäring så är det en fördel att jobba i grupp. Det visar halvtidsrapporten för utvärderingen av stödet EIP-Agri.
-
Landsbygden levererar fossilfritt
Tillsammans går vi mot en fossilfri framtid. I den omställningen spelar landsbygden en avgörande roll. I kampanjen Landsbygden levererar fossilfritt har Landsbygdsnätverket samlat goda exempel på företagare som kommit en bit på vägen.
-
Vad händer sen? Utvärdering i EU:s regionala strukturfondsprogram
Utgångspunkten för denna studie är de starka krav som finns på utvärdering och kunskapsbildning om vad man får ut av de insatser som finansieras av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF/Regionalfonden).
-
Guidesamarbete stärkte fjordområdena
När tio fiskeguider i fjordarna innanför Tjörn och Orust gick samman i en gemensam pool blev både besöksnäringen och miljön vinnare. Tillsammans utvecklar de bland annat nya koncept, gör gemensam marknadsföring och går miljökurser ihop.
-
Ett integrationsprojekt som ligger steget före
Det kan tyckas vara en enkel idé – att skapa bryggor som förenklar nyanländas integration i lokalsamhället. Men det enkla är ofta det genialiska. Det visar projektet Steget före som på drygt två år har hjälpt runt 250 personer till jobb, praktik eller utbildning i Dalsland, Årjäng och Munkedal.
-
Ungt entreprenörskap ger barnen en kul sommar
När Arbana Kadriu och Isabella Mezei insåg att många barn i Oskarström saknade aktiviteter på sommaren så tog de saken i egna händer. Sex år senare har Sommarkul blivit ett etablerat och återkommande event med stöd från lokala företag och organisationer.
-
Hon startade odlingsrevolution i Gällivare
Gällivare har ingen aktiv lantbrukare och en mycket begränsad matproduktion, men genom projektet Renodlat har Cora Karlsson inspirerat till egenodling och självhushållning på en rad platser i kommunen. Själv förser hon numera restauranger i Norrbotten med grönsaker – året runt.
-
Utvecklingsbolaget skapade engagemang i byarna
Bättre service, mer attraktiv boendemiljö och ett större engagemang. Vinsterna har varit många sedan de boende i uppländska Oxsätra och Åkerlänna bestämde sig för att bilda ett bygdeägt aktiebolag. Nu funderar man på att starta friskola och ett äldreboende.
-
Tillväxtresan: Det svenska träbyggandets återuppståndelse
Säkerhetsrisken fick oss att förbjuda det. Ny kunskap, uppdaterade byggregler och finansiellt stöd från EU lät oss välkomna det tillbaka. Det här är berättelsen om hur det svenska träbyggandet brann ner i slutet av 1800-talet – och om de krafter som mer än 100 år senare håller på att göra det till en vital del av vår skogsindustri igen.
-
EU- projekt utvecklar Sveriges spelindustri genom möjlighet att samarbeta med andra länder
Ett EU-finansierat projekt har möjlighet att samverka med andra länder i Östersjöregionen. Samarbetet möjliggörs genom en Transnationell komponent (TNK), ett mindre tilläggsprojekt till ett redan beviljat och pågående projekt inom regionalfonden (ERUF). Ett aktivt arbete pågår på Tillväxtverket för att fler projekt ska ta tillvara på denna möjlighet. Här kan du läsa om ett exempel inom spelindustrin.
-
Pengar från landsbygdsprogrammet ger ökad djurvälfärd
I en utvärdering från Jordbruksverket har vi undersökt effekterna av landsbygdsprogrammets tre djurvälfärdsersättningar. Har ersättningarna gett resultat och kan man påstå att djuren fått det bättre?
-
Vad har egentligen förändrats sedan förra programperioden inom lokalt ledd utveckling?
Nästa programperiod börjar närma sig med stormsteg. Nu är det dags att börja kolla framåt i tiden för att undersöka hur ett framtida program ska utformas. Men det är minst lika viktigt att kika lite bakåt på hur utvecklingen av stödet som vi idag kallar lokalt ledd utveckling har sett ut.
-
Fiske- och vattenbruksexempel
Landsbygdsnätverkets tematiska grupp för fiske och vattenbruk drar nu igång en stor kampanj för att öka kunskapen om svensk sjömat. I nio inspirerande artiklar berättar de om hur vägen till tallriken ser ut för våra livsmedel från hav, sjöar och odlingar.
-
Vattenbruken är snabba med att knipa pengarna
Stöd till produktiva investeringar i vattenbruk har som syfte att främja ett miljömässigt hållbart och resurseffektivt vattenbruk som också är innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat. Och det finns det intresse för! Pengarna till stödet användes på rekordtid. På bara 6 månader hade hela budgeten förbrukats, och 31 ansökningar beviljats.
-
Investeringsstöd till vattenbruk och beredningsindustri leder till mer investeringar
Investeringsstöd är ett viktigt verktyg för att modernisera och utveckla organisationer inom de blå och gröna näringarna. Syftet med investeringsstöden till vattenbruk och företag som bereder fiskeprodukter är att stimulera investeringar som främjar ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Investeringsstöden är därför tydligt kopplade till livsmedelsstrategin, vars syfte bland annat är att öka livsmedelsproduktionen och bidra till en konkurrensmässig livsmedelskedja samtidigt som miljömål nås.
-
Att odla så nära matgästen som möjligt
Strängnäs kommun har startat ett projekt med pallkragsodlingar, som förutom att ge råvaror till köken, också ska ingå i verksamheten för såväl unga som gamla.
-
Unga vill ha meningsfyllda fritidsaktiviteter.
”Det ska bli mer fokus på främjande och mindre fokus på åtgärdande”, berättar Jonas Åberg på Halmstads kommun som är med i ett europeiskt URBACT-nätverk där städer arbetar tillsammans för att utveckla framtidens utbildningar. Nätverket heter On Board och består utöver Halmstad av kommuner från Spanien, Portugal, Frankrike, Estland och Polen.
-
Mentorprogammet gör succé i hela landet
Sedan november 2016 har det varit möjligt för företagare inom jordbruk, trädgård och rennäring att vidga sina nätverk och jobba med utveckling av sina företag tillsammans med en handplockad mentor. Satsningen kallas för mentorprogrammet och finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
-
EU-fonderna och ideell kraft – ett måste i bredbandsbygget
2020 ska 95 procent av Sveriges hushåll och företag ha tillgång till internet med en hastighet om 100 M bit per sekund. Så ly d er regeringens bredband sstrategi. Men v ägen till ett uppkopplat Sverige är allt annat än spikrak . Det är en historia om stad och land, o m utanförskap , ideell kraft , folkligt engagemang och samverkan . - Utan fondsamverkan hade detta varit omöjligt, säger Anders Rodin på Kramfors Mediateknik AB.
-
Blå tillväxt med miljöinsatser i Kattegatt och Skagerack
Genom att göra sjöfarten mer miljövänlig kan den bli ett konkurrenskraftigt alternativ till landburna transporter. Projektet MARKIS fokuserade på miljöinsatser inom båttrafiken på Kattegatt och Skagerack. På sikt kan det leda till god tillväxt för företagen genom nya innovations- affärs- och samarbetsmodeller och ökat nordiskt samarbete.
-
Programmen och pengarna ger bränsle till landsbygdsutveckling
Har du besökt en gårdsbutik, solat på en allmän brygga eller sparkat boll på byns fotbollsplan i sommar? Då kanske du har sett exempel på verksamhet som fått pengar från landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet eller regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling 2014–2020.
-
Dubbel vinst med flygande tråldörrar
Sveriges Fiskares Producentorganisation, SFPO, är en viktig partner för att utveckla nya effektivare och skonsammare redskap. Ett av de mer lyckade projekten handlar om flygande tråldörrar som både skonar havsbotten och ger en kraftigt minskad bränsleförbrukning.
-
Matkult.se – en kunskapsbank över traditionell matkultur
Under 2018 har deltagarna projektet Kunskapsbank över traditionell matkultur i Sverige umgåtts dagligen med hundratals kvinnor från olika delar av landet som delat med sig av erfarenheter, tankar och råd runt mat och matlagning i äldre tider. Detta är deras berättelse.
-
Sustainability in northern Europe
Talking about sustainability has never been a hotter topic. The northern periphery and arctic (NPA) region is somewhat forgotten in the debate however. This brief study concludes that the projects in the Interreg NPA programme are contributing to sustainability socially, environmentally and financially in the region as well as globally.
-
Svenska projektexempel från Interreg South Baltic
Vad görs inom olika samarbeten i södra Östersjön och vilka resultat vill de uppnå? Svenska organisation deltar i flera EU- finansierade projekt inom exempelvis hållbar turism, hållbara transporter och internationalisering för företag. Här kan du läsa och inspireras av några projektexempel!
-
Best Agers: Bredare syn på äldre i arbetslivet där fördelarna med kompetens och erfarenhet lyfts fram
En åldrande befolkning som både vill och kan fortsätta att arbeta efter 65 är förutsättningen för att vi ska få råd med pensioner i framtiden. Men att ta tillvara kompetens och erfarenhet hos de äldre är också viktigt för att företag och organisationer ska kunna lösa kompetensförsörjningen, till exempel att fortsätta att verka i glesbygdsområden. Detta handlade Interreg- projektet Best Agers om.
-
Interreg-projektet la grunden till nya sätt att samarbeta med Kina
Ökad insikt i den kinesiska kulturen, men även en viss omstrukturering av affärserbjudande för att underlätta försäljning mot den kinesiska marknaden. Det senare är ett arbetssätt som finns kvar och utvecklats vidare som resultat av BENCH-projektet som genomfördes av Länsstyrelsen i Östergötland och Region Östergötland i samarbete med partners inom Östersjöregionen.
-
Social innovation som viktig framgångsfaktor
Hur kan den offentliga sektorn använda kultur för att generera social innovation? Den frågan har Länsstyrelsen tillsammans med lokala aktörer i Skåne under de två senaste åren arbetat med i en lokal URBACT-grupp inom ramen för det europeiska BoostInno-projektet. En av lärdomarna har varit behovet av en kultuinkubator för social innovation i Skåne. Enligt projektledaren Jörgen Dehlin skulle denna ge stöd till grupper som sällan hörs när det gäller medborgardialog och samhällsutveckling för att ta sina idéer vidare.
-
Interreg-projektet Green Highway resulterade i grön motorväg och fler småföretagare
En 580 kilometer lång upprustad vandringsled som kantas av nya företag och en ”grön motorväg” med fossila transporter i centrum är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan städerna Sundsvall, Östersund och Trondheim. Detta genom projekten SÖT och Green Highway , finansierade av Interreg Sverige-Norge.
-
Bygget av acceleratormodul öppnade en ny marknad för företag
De vann komplicerade upphandlingar, lärde känna den akademiska världen och fann en helt ny marknad. Företagarna som deltog i projektet CATE, som finansierades av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak , kan räkna upp många positiva effekter med sitt deltagande.
-
Efterfrågad flyglinje kom till tack vare Nordic Business Link
Ökad export mellan företag i Norrbotten och nordligaste Finland och Norge var tanken bakom interregprojektet Nordic Business Link . Fyra år efter projektslut syntes spåren av projektet bland annat genom en helt ny flyglinje mellan Luleå, Tromsö och Uleåborg.
-
Bättre fjällräddning i Sverige och Norge tack vare Interreg
Bättre utbildade fjällräddare med bättre utrustning och ett väl fungerande samarbete mellan Sverige och Norge – det är det långsiktiga resultatet av projektet Gränsöverskridande fjällräddning inom Interreg-programmet Botnia-Atlantica.
-
Mirjam - underlättar etablering på arbetsmarknaden för nyanlända kvinnor inom etableringsuppdraget
Mirjam är ett ESF-projekt som drivs av Arbetsförmedlingen och omfattar 22 kommuner i Östergötland och Sörmland. Det är ett vägledningsprojekt som riktar sig till nyanlända kvinnor inom etableringsuppdraget där syftet är att öka sysselsättningsgraden för deltagarna efter etableringsperioden. Ambitionen är att hitta metoder och vägar som kortar ledtiden från ankomst till arbete för målgruppen.
-
Utlandspraktik hjälper unga med funktionsnedsättning att ta steg mot arbetsmarknaden
Active Mobility drivs av Stiftelsen Activa i Örebro län och har varit igång sedan hösten 2015. Projektet använder utlandspraktik som metod för att hjälpa unga män och kvinnor med funktionsnedsättning/ohälsa att närma sig arbetsmarknaden. Resultaten är så här långt mycket positiva där många deltagare redan har gått vidare till arbete eller studier efter genomförd utlandspraktik.
-
Framgångsrik västsvensk samordning för arbetslivsinriktad rehabilitering
Projektet Inkluderande rehabilitering började sin verksamhet i oktober 2015 med syftet att öka tillgängligheten till arbetslivsinriktad rehabilitering för personer med psykisk ohälsa som står långt från arbetsmarknaden. Redan efter sex månader har projektet visat sig framgångsrikt, då 28 personer gått vidare till arbete, studier eller annat stöd som identifierats av projektet.
-
Sydsvenskt samarbete för ökad integration genom socialt företagande
Yalla Sofielund är ett socialfondsprojekt som drivs som ett partnerskap mellan Malmö Stad och den idéburna organisationen Yalla Trappan. Projektet, som varit igång sedan i maj 2016, har redan hjälpt deltagare vidare till studier och arbete. Men framförallt har man fått personer som suttit isolerade hemma i 15-20 år att bli aktiva deltagare i samhällslivet, med arbete, bättre kunskaper i svenska och en ökad självkänsla. Nu står många på kö för att få delta i projektet.
-
Yrkesutbildning med integrerad språkutbildning för invandrare - en snabbare väg till arbete
YFI är ett samverkansprojekt mellan vuxenutbildningen, sfi och ett antal yrkesgymnasier i Stockholms stad. Syftet är att utveckla en integrerad språk- och yrkesutbildning riktad till målgruppen vuxna utrikes födda. Inom ramen för projektet skapas en sammanhållen utbildningskedja där språk- och yrkesutbildning integreras hela vägen från nybörjarnivå till slutmålet – en gymnasial yrkesutbildning och ett arbete. Projektets arbetssätt kan halvera tiden det tar att gå från sfi till en hållbar anställning.
-
Hur fördelas pengarna i EU:s strukturfonder?
Med hjälp av EU:s strukturfonder kan projekt skapa regional tillväxt. Kompetensutveckling, spjutspetsforskning, tillgång till bredband - projekten kan vara mycket olika - men målet är det samma: Tillväxt och sysselsättning i alla Europas regioner.
-
Arbetsträning och kompetensutveckling i kombination med språkpraktik tar långtidsarbetslösa nyanlända närmare arbetsmarknaden
Socialfondsprojektet Ljungnäsvillan drivs av DEL-TA produktion som är ett arbetsintegrerat socialt företag verksamt i Småland. Insatserna riktar sig till nyanlända, utrikesfödda och långtidsarbetslösa kvinnor och män. Ambitionen är att utveckla och implementera en metod för arbetsträning och kompetensutveckling som ger deltagarna en social gemenskap och en stärkt självkänsla. Syftet är att målgruppen genom arbetsmetoden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden.
-
Hur kan EU-projekt påskynda stora investeringar?
Ett projektexempel från Interreg South Baltic om hur ett samarbetsprojekt säkerställde att Södra Östersjöregionen var redo att anta positiva förändringar inom skeppsindustrin.
-
Samarbete har lett till bostadsbyggande- exempel från Östhammar
Trots närheten till Stockholm och Uppsala och stora arbetsgivare har Östhammar i många år haft en stagnerad befolkningsutveckling. En anledning är bostadsbristen. Men tack vare ett samarbete med externa fastighetsföretag håller kommunen nu på att vända den negativa trenden.
-
Grönare bostäder och ökad tillväxt i Stockholm
Stockholm står inför stora utmaningar med en ökande befolkning och stor bostadsbrist. Fram till år 2030 planeras därför över 300 000 lägenheter att byggas.
-
Hur bygger man hållbart både snabbt och till låg kostnad?
I Malmö har man hanterat bostadssituationen med såväl miljonprogrammet på 60- och 70-talen som med hållbara, klimatsmarta insatser idag. I samband med flyktingströmmen hösten 2015 aktualiserades behovet av fler bostäder på nytt. Då tog Malmö innovationsarena form. Det är ett treårigt projekt med målsättningen att snabbt hitta nya sätt att bygga hållbart genom innovation.