Långsiktiga effekter

Blå tillväxt med miljöinsatser i Kattegatt och Skagerack

Genom att göra sjöfarten mer miljövänlig kan den bli ett konkurrenskraftigt alternativ till landburna transporter. Projektet MARKIS fokuserade på miljöinsatser inom båttrafiken på Kattegatt och Skagerack. På sikt kan det leda till god tillväxt för företagen genom nya innovations- affärs- och samarbetsmodeller och ökat nordiskt samarbete.

En båt och ett skepp ute på havet.

Skagerack och Kattegatt är starkt trafikerade, kustnära farleder med en sjöfart som har stor miljöpåverkan. Utsläpp av försurande ämnen som svavel och koldioxid påverkar havsmiljön. 2009 startade det gränsregionala samhandlingsprojektet MARKIS som pågick fram till 2013. Projektet hade två syften:

  • att förbättra miljön kring farlederna och de närliggande kusterna i Västra Götaland och områdena i Norge och Danmark som gränsar till dessa farleder genom att verka för förbättringar i båtkonstruktioner och drivmedel för att minska miljöpåverkan,
  • att utifrån de förutsättningarna skapa ”blå” tillväxt kring sjöfarten och de maritima miljöerna. Sjöfarten skulle kunna ges allt större utrymme när miljöskälen blir argument för att minska antalet landburna transporter.

Projektet var ett nordiskt samarbete mellan 15 partners inom organisationer, regioner och kommuner från Västra Götaland, Nordjylland, Vestfold och Telemark med finansiering från Interreg Öresund- Kattegat- Skagerrak.

Projektet har resulterat i flera olika nya samarbeten och nya lösningar

- MARKIS har definitivt gjort skillnad, säger Kerstin Hindrum som är projektledare på Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Det miljöarbete som är kopplat till det maritima området har växt de senaste åren. De många aktiviteterna, delprojekten och förstudierna som genomfördes inom MARKIS har bidragit till att uppmärksamma och förflytta sjöfarten i området i en mer hållbar riktning.

Sprunget ur arbetet inom MARKIS är utveckling av nätverket GoLNG som samverkar kring LNG som alternativt bränsle inom Östersjöområdet. Ett annat som område som lyftes inom MARKIS var metanol som alternativt bränsle. Detta är också något som nu ökar i betydelse och ett pilotprojekt för att konvertera en av Sjöfartsverkets lotsbåtar till metanoldrift har just slutförts.

- Diskussionerna om elfärjor kom tidigt upp på agendan inom MARKIS och följdes av flera skandinaviska samarbetsprojekt, fortsätter Kerstin Hindrum. Det som krävdes var ekonomisk anpassning av tekniklösningar och demonstrationer. Framförallt fanns det kommersiella utmaningar, men i takt med att transportsektorn i allt större utsträckning börjar tänka på elektrifiering tas fler elfärjor och hybridlösningar nu i drift.

En utredning av hur man kan effektivisera hamnliggetider och införandet av en ISO-standard genomfördes av Torbjörn Rydberg som därmed gavs möjlighet att starta sin verksamhet Marine Benchmarking som efter detta är en framgångsrik leverantör av liknande tjänster.

Andra samverkansinitiativ som fått hjälp att komma igång genom projektet är till exempel DenCity som fokuserar på möjligheter att kombinera transport av gods till en tätort med bortforsling av avfall därifrån, och konceptet Uban Water Trucks som utvecklats ur en fartygsdemonstrator för optimering av transporter på stadsnära vattenvägar.

Ett hus och fyr i skärgårdsmiljö. Längre ut till havs kan man se konturen av en färja.

Ett rent hav med fortsatt global konkurrenskraft

Agneta Pettersson var anställd vid Västra Götalandsregionen och hade det sammanhållande projektledaransvaret:

- Den övergripande visionen var att helt eliminera skadliga utsläpp från sjöfarten och annan maritim verksamhet i området, säger hon. Ett rent hav och ändå fortsatt en globalt konkurrenskraftig maritim transportnäring. 

Det skapades en gränsöverskridande plattform för nyskapande maritima samarbeten med fokus på innovation och kompetensbyggande inom marin miljöteknik och maritim transport. Kreativa idéer skapade en renässans för närsjöfarten, där mycket handlade om vilka bränslen man använder i sjöfarten och vilka utsläpp de genererar.

- Innan projektet MARKIS fanns få eldrivna färjor och då oftast olika former av linfärjor, berättar Agneta Pettersson.

- Det viktigaste resultatet var att vi fick upp de maritima frågorna på agendan, säger Kerstin Hindrum. Inte minst när det gäller energianvändning. Fler aktörer blev involverade och projektet förde in spännande tankeställningar i en konservativ bransch. Både Norge och Danmark var snabba på att haka på trender och aktuella frågor, till exempel elektrifiering, samt att omvandla kunskapen till att göra affär av dem. I Sverige har det varit lite trögare att få genomslag hos berörda parter.

Projektet påverkade utbildningsinsatser

Inom projektet byggdes ett simuleringscenter vid Högskolan i Västfold. Där testades bland annat sjösäkerhet och navigering. Vidare startades en ettårig yrkeshögskoleutbildning vid Högskolecentrum i Bohuslän. Två omgångar genomfördes under projekttiden.

Vill du veta mer om projektet?

Läs mer om projektet MARKISlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Projektet finansierades av EU- programmet Interreg Öresund - Kattegat - Skagerraklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Interregprojekt ger långsiktiga resultat

Interreg-programmen ska utveckla samarbete över nationsgränser. De gränsöverskridande programmen har funnits under fem av EU:s programperioder, sen 1990. Men vilka resultat kan vi se idag av projekt som nu är avslutade?

Detta är ett exempel från projekt som drevs under perioden 2007–2013.