Vad händer med de restaurerade betesmarkerna?
I över 20 år har lantbrukare kunnat söka stöd i landsbygdsprogrammet för att restaurera betesmarker och slåtterängar som har vuxit igen. Eftersom betesmarker tillhör våra mest artrika marker är de viktiga för att bevara den biologiska mångfalden i Sverige. Fortsätter de att skötas, eller växer de igen – igen? I en ny uppföljningsrapport har vi frågat oss just det.
Vi har tittat tillbaka så långt vi har kunnat för att se vad som har hänt med 13 590 hektar betesmarker och slåtterängar som restaurerades mellan 2000 och 2013. Det visade sig bli en lite snårig resa eftersom just sån här mark blir ny jordbruksmark på ett sätt som inte är helt lätt att följa. Därför har vi fått göra analysen på mark som kan vara restaurerad bara till en viss del. Men så spännande ändå att få veta vad som hänt med denna mark!
Det visade sig att 72 procent av marken som hade restaurerats fortfarande sköttes år 2020. Den var nämligen fortfarande registrerad som godkänd jordbruksmark i systemet för jordbrukarstöd. Dessutom klassades 62 procent av marken som mark med en viss nivå av natur- och kulturmiljövärden, vilket innebär att den är extra viktig för biologisk mångfald. Det allra mesta av denna mark var betesmark med särskilda värden. Det bör förstås nämnas att det också kan finnas restaurerad mark som sköts utanför systemet för jordbrukarstöd, men den marken har vi inte kunnat undersöka i den här uppföljningen.
Resultaten gör en glad, eftersom ersättningarna bidragit till så mycket ny betesmark och slåtteräng. Men samtidigt skulle man ju önska att ännu mer mark hade haft konstaterat höga värden idag. I uppföljningen kan du läsa mer om hur resultaten varierar i olika produktionsområden och vilken slags mark som den restaurerade marken blivit.
