Nya nätverk och metoder efter satsning på projekt om ängs- och betesmarker

År 2017 beslutade regeringen att satsa 30 miljoner kronor för att höja kunskapen om skötsel av ängs- och betesmarker i områden där brist på betesdjur gör att marken riskerar att inte skötas. Satsningen genomfördes 2018–2020 i form av informationsinsatser som Sveriges alla länsstyrelser genomförde. Det var en särskild satsning för ett rikt odlingslandskap inom landsbygdsprogrammet. Syftet var att genom nätverk, samverkan och nya metoder öka kunskapen om olika skötselmetoder.

Under år 2021 gjorde Jordbruksverket en undersökning med de som på något sätt deltagit i projektet. Syftet med undersäkningen var att ta reda på om projektet upplevs ha bidragit till någon samhällsnytta och om länsstyrelserna har förslag på hur en eventuell kommande satsning på skötsel av ängs- och betesmarker skulle kunna se ut.

Projektet har bidragit till att öka kunskapen om ängs- och betesmarker hos målgruppen

Satsningen pågick mellan åren 2018–2020, men det har funnits möjlighet att fortsätta projektet och satsningen för de länsstyrelser som velat. Av de som svarade uppger majoriteten att projektet fortfarande pågår.

Undersökningen visar att projekten har haft flera positiva resultat. En övervägande andel av de som svarade uppger att projektet har bidragit till att öka intresset för och kunskapen om ängs- och betesmarker hos målgruppen (personer som är verksamma inom jordbruks-, trädgårds-, skogsbruks- och rennäringsföretag samt inom företag och ideella föreningar med hästverksamhet med minst 10 hästar).

Projekten har enligt de som svarade även bidragit till en ökad areal eller förbättrad skötsel på ängs- och betesmarker i länen. I samband med de aktiviteter som ordnats inom projektet har målgruppen dessutom visat intresse för andra stöd och ersättningar, främst restaurering av betesmarker och miljöersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar. Men även rovdjursstängsel, våtmarker och stöd från andra myndigheter, till exempel LONA (lokala naturvårdssatsningar), har fått mer uppmärksamhet.

Satsningen har skapat nätverk

De flesta tycker att satsningen varit bra. Framförallt har det varit värdefullt med möjligheter och forum att dela med sig av kunskap, inspiration och idéer mellan länsstyrelser. Det finns dock vissa skillnader: en del menar att utrymme och flexibilitet varit tillräckligt stort, medan andra menar att det bör vara mindre styrning.

De allra flesta menar att satsningen har skapat nätverk som på ett eller annat sätt kommer att fortsätta nyttjas. Betesmarksförmedling, mer samverkan internt och med andra myndigheter lyfts som exempel.

De flesta är positiva till de arbetssätt som använts med bland annat en nationell samordnare hos länsstyrelsen och de samarbetsytor som använts för att bidra till kunskapsutbytet mellan länen.

En del vill också lyfta nackdelar med öronmärkta pengar, som leder till mer administration och mindre frihet att utforma samt att ett sådant här projekt ska fortleva till följd av de nätverk som skapats.

Läs mer: Ängs- och betesmarker hjälper till att bevara den biologiska mångfalden Länk till annan webbplats.