Artikeln publicerades 29 september 2026
EU:s nya långtidsbudget 2028-2034 – Vad händer hos Polismyndigheten?
Förberedelserna inför EU:s nästa programperiod 2028–2034 är i full gång. EU-kommissionens förslag till långtidsbudget kan innebära nya former för hur EU-medel planeras och förvaltas. Flera svenska myndigheter arbetar därför med att ta fram underlag inför den kommande perioden.
I den här delen av vår intervjuserie möter vi Benjamin Skogqvist på Gruppen för EU-fonder vid Polismyndigheten:
Vilket kapitel ansvarar Polismyndigheten för?
Polismyndigheten ansvarar för det kapitel i den nationella planen som handlar om säkerhet, gränsförvaltning och visering.
Vi arbetar med att ta fram och förankra de övergripande utgångspunkterna för den kommande finansieringen. De utgör grunden för vårt kapitel och beskriver den strategiska inriktningen för hur EU-stöden inom området bör användas.
Parallellt tolkar vi de regelverk som ska styra finansieringen och bearbetar texten så att vårt kapitel fungerar som en integrerad del av den nationella och regionala partnerskapsplanen.
Vad arbetar Polismyndigheten med just nu?
I skrivande stund befinner vi oss i ett stadium där vi har slagit fast och beslutat ramen och utgångspunkterna för kommande finansiering internt på Polismyndigheten. Dokumentet utgör grunderna i vårt kapitel och har en bred strategisk inriktning och en tydligare definition av hur EU-stöden på området bör nyttjas.
I förhållande till den grund som tagits fram arbetar vi med uttolkning av regelverk som styr finansieringen samt harmoniserar text så att vårt kapitel blir en integrerad del av den nationella och regionala partnerskapsplanen, NRPP som helhet.
Vilka är de viktigaste nästa stegen?
Vi har nu en relativt tydlig bild av kapitlets övergripande inriktning. Arbetet går vidare steg för steg, från de strategiska utgångspunkterna till frågor om hur stöden ska utformas och förvaltas i praktiken. De närmare förutsättningarna är ännu inte klara.
Det handlar bland annat om hur resultat ska mätas, hur finansieringen ska redovisas och hur kapitlet som helhet ska förvaltas. Vi fortsätter också att tolka EU:s regelverk och nationell lagstiftning för att tydliggöra vad som kan genomföras med hjälp av EU-stöden.
Målet är att skapa tydliga och tillgängliga förutsättningar för de aktörer som framöver vill söka stöd.
Vad vill ni säga till dem som väntar på att få söka stöd?
Arbetet med den nationella och regionala partnerskapsplanen, NRPP är en pågående process. Underlaget tas fram samtidigt som den politiska beslutsprocessen om de slutliga förutsättningarna fortsätter. Tidsplanen för när helheten kan vara klar är därför till stor del beroende av utvecklingen på EU-nivå.
Vi ser goda möjligheter att i den kommande programperioden styra projekt och investeringar mot tydligare resultat. Vår förhoppning är att det ska bidra till förenklingar och en tydligare process för dem som söker EU-stöd inom området.
Den nationella och regionala partnerskapsplanen, NRPP 2028–2034 innebär också en förändrad förvaltningsstruktur. Det ger oss möjlighet att se över nuvarande arbetssätt och öppnar för dialog om framtida förändringar.
Är det något annat du vill lyfta fram?
I arbetet med vårt kapitel har vi ett löpande samarbete med kollegorna som arbetar med Asyl-, migrations- och integrationsfonden, AMIF.
Vi ser stora fördelar med att, så långt det är möjligt, utforma kapitlen på ett liknande sätt. Det kan göra processen enklare för dig som söker EU-stöd och samtidigt skapa samordningsvinster inom flera områden.