Möter stöden ungas behov vid ett generationsskifte?

Att Sveriges jordbrukssektor får nya och unga jordbrukare är en förutsättning för att sektorn ska bli långsiktigt hållbar, men vilka behov har de? Nu publiceras en ny utvärdering som tar reda på hur det ligger till.

Att underlätta generationsskiften är ett högt prioriterat behov i Sveriges jordbrukspolitik, men samtidigt som politiken förespråkar en föryngring av lantbrukarkåren står unga personer som vill bli lantbrukare inför stora utmaningar i sin process att ta över eller köpa en verksamhet. För att klara av utmaningarna behöver de kapital, mentorskap, tillgång till mark och en hållbar arbetsmiljö.

Tre stöd med fokus på unga

I den strategiska planen finns det två stöd som särskilt syftar till att underlätta generationsskiften, startstödet och det kompletterande inkomststödet till unga lantbrukare. Därtill finns det en positiv särbehandling av unga som får investeringsstödet för ökad konkurrenskraft, då de får en större andel i stöd än personer som är äldre än 40 år. Det är de här tre stöden som utvärderare från Oxford Research AB tillsammans med Hushållningssällskapet Jönköping har tittat närmare på i en ny utvärderingsrapport som publicerats i Jordbruksverkets webbutik. De har med hjälp av enkäter, fokusgrupper och intervjuer bland annat undersökt om de tre stöden är relevanta för att möta de behov som unga lantbrukare har när de helt eller delvis tar över eller startar ett lantbruk.

Stöden bidrar med kapital och likviditet – de främsta behoven bland unga lantbrukare

Att ta över eller starta en lantbruksverksamhet är ofta förenat med stora utgifter. Den initiala investeringen i gården, inköp av maskiner och mark och att köpa ut syskon kan snabbt innebära stora summor som unga personer kan ha svårt att få fram. Utifrån det perspektivet är det kanske inte förvånande att utvärderingens respondenter identifierar kapital och ekonomisk hållbarhet som de två behov som unga värderar högst i samband med ett generationsskifte.

Det är just dessa behov som de aktuella stöden har i syfte att möta, vilket i sig innebär att stöden är relevanta. Utvärderingen visar dock också att stöden som ges är små i relation till det stora kapitalbehovet. Dessutom är stöden inte tillgängliga i den fas av generationsskiftet som kapitalbehovet är som störst, vid överlåtelsen, utan först efter att överlåtelsen är gjord. Stödutformningen innebär också begränsningar för små lantbruk som vill göra mindre investeringar.

Slutsatsen är alltså att de ekonomiska stöden är uppskattade och att de möter behovet av kapital, men att det finns utvecklingspotential för att de ska bli ännu mer relevanta. Därför föreslår utvärderarna bland annat en höjd budget för startstödet så att fler unga kan få stöd. De föreslår också att stödutformningen för alla tre stöden ses över så att exempelvis startstödet når de unga lantbrukarna i rätt tid och så att inkomststödet för unga och investeringsstöd för ökad konkurrenskraft också bättre kan gynna mindre verksamheter.

Vissa behov möts inte av stöden

De ekonomiska behoven är alltså stora, men utvärderingen lyfter även andra behov. Unga lantbrukare behöver också rådgivning och mentorskap, tillgång till mark, förutsättningar för en rimlig arbetsbelastning och tid för fritid och familj, samt att det blir enklare att söka stöd. Dessa är behov som de tre stöden inte har till syfte att möta.

Utvärderarna föreslår därför att Jordbruksverket ser över hur andra stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken, även de som inte direkt syftar till att underlätta generationsskiften, skulle kunna anamma ett generationsskiftesperspektiv. Kanske skulle exempelvis stöd till kompetensutveckling potentiellt uppfylla behov kopplat till mentorskap och rådgivning?

Rapport: Att locka och behålla Sveriges unga lantbrukare Länk till annan webbplats.

Isabelle Jensen, utvärderingsledare på Jordbruksverket