Stora förändringar i EU:s nya långtidsbudget

Den 16 juli presenterade EU kommissionen ett förslag till ny långtidsbudget för perioden 2028-2034. Förslaget innebär en grundläggande omarbetning. Bland annat vill kommissionen öka budgetens storlek och samla flera stödåtgärder i en enda nationell plan per medlemsland.

Kommissionen föreslår att den nya långtidsbudgeten, den så kallade Multiannual Financial Framework (MFF), samlar flera EU-fonder i en gemensam plan per medlemsland. För att skapa en gemensam riktning ska regionerna ta fram egna strategiska planer i nära samarbete med den nationella nivån. Fokus ligger på sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken, men även områden som fiskeri, migration och social inkludering omfattas. Utöver planerna introduceras en ny, omfattande konkurrenskraftsfond, och Interreg-programmen samlas i en separat Interregplan. Denna struktur ersätter det tidigare systemet med flera parallella fonder.

Här är några av nyheterna i förslaget

• En större budget: Budgeten höjs från dagens 1.13 % av medlemsländernas samlade Bruttonational-inkomst (BNI) till 1,26 % av BNI.
• Nationella och regionala partnerskapsplaner: EU:s sammanhållningspolitik ingår nu i både de nationella och i de regionala partnerskapsplanerna. Dessa planer omfattar förutom regional utveckling, även områden som fiskeri, jordbruk, migration och social sammanhållning. Planerna tas fram i samarbete mellan EU-kommissionen, medlemsländerna, regioner och lokala aktörer. De ersätter tidigare system med flera separata fonder.
• Prestationsbaserat genomförande: EU:s utbetalningar till medlemsländerna baseras på hur väl målen i partnerskapsplanerna uppfylls.
• Interreg: Interregprogrammen ingår inte i de nationella och regionala partnerskapsplanerna utan samlas i en egen Interregplan.
• Jordbruksstödet integrerat i den nationella planen Förslaget innebär att jordbruksfrågorna integreras i den nationella planen tillsammans med sammanhållningspolitiken. EU kommer att reservera stöden för särskilda ändamål, som miljöinsatser, investeringar på gården, stöd till unga jordbrukare samt ett nytt verktyg för att hantera risker.
• Ny fond för konkurrenskraft: Kommissionen föreslår en ny stor europeisk konkurrenskraftsfond. Den ska stödja investeringar i strategiska områden som:
  • omställningen till ren energi och utfasningen av fossila bränslen
  • den digitala omställningen
  • hälso- och sjukvård, bioteknik, jordbruk och bioekonomi
  • försvaret och rymden.

• Fortsatt satsning på forskning och innovation: Programmet Horisont Europa ska fortsätta att finansiera forskning och innovation, i nära samverkan med konkurrenskraftsfonden.
• Satsning på försvar och migration: EU vill bygga upp en europeisk försvarsunion som kan skydda sig själv, förbli uppkopplad och agera snabbt när det behövs. Kommissionen nämner bland annat ett stort uppsving för cybersäkerhet, infrastruktur och försvarsutveckling som samhällsaktörer kan söka pengar för. För att öka energitryggheten kommer Fonden för ett sammanlänkat Europa att finansiera gränsöverskridande energi- och transportprojekt. Budgeten innehåller också ökade anslag till att hantera migration för att stärka EU:s yttre gränser och den inre säkerheten.
• Bygger upp för krishantering: EU:s långtidsbudget ska ge bättre verktyg för att snabbt och effektivt hantera kriser och nya utmaningar. Den ska också stärka Europas beredskap genom att finansiera åtgärder i alla delar av krishanteringen – från att förebygga till att agera när något händer. Kommissionen föreslår till exempel en ny särskild krismekanism.
• Investeringar i kompetens, kultur och medier: Erasmus+-programmet förstärks, och det nya initiativet AgoraEU ska främja demokratiska värderingar, kulturell mångfald och mediefrihet.
• Fokus på kompetens och inkludering: De nya nationella och regionala partnerskapsplanerna ska bidra till fler jobb, bättre kompetensutveckling och ökad social inkludering. De ska främja lika möjligheter för alla, stödja starka sociala skyddsnät, främja social inkludering, rättvisa mellan generationerna och bekämpa fattigdom.
• Skydd för rättstatsprincipen De nationella och regionala planerna måste respektera rättsstatsprincipen och stadgan om de grundläggande rättigheterna.
• Mer insyn och kontroll: EU vill förbättra insynen i hur pengarna används och stärka granskningen av mottagare av EU-stöd.

Vad händer nu?

Detta är ett första förslag och det har redan kommit kritik från flera länder och intressentgrrupper. Förhandlingarna och diskussionerna kring budgeten kommer att ta flera år. Alla de 27 medlemsländerna behöver enas kring det slutliga förslaget.